Ett speciellt och genomtänkt kontorshus är nytt hem för läkemedelsföretaget Novartis i Sverige. Önskemålen om sund och modern arbetsmiljö har bland annat medfört att byggnaden kyls ned respektive värms upp med hjälp av marken, grundvattnet och den tunga grunden.

När de två läkemedelsbjässarna Sandoz och Ciba-Geigy 1997 skulle slås samman till Novartis, beslöts att ett nytt sverigekontor skulle uppföras utanför Stockholm. Inför projekteringen tillfrågades de anställda om vad de ville att den nya byggnaden skulle ha för karaktär och viktiga egenskap. Högt på önskelistan kom; sund arbetsmiljö, tyst och dragfri ventilation, närhet och samhörighet, välkomnande , ljust och modernt. Arkitektföretaget Arkotek, som var huvudkonsult och medverkade redan vid förprojekteringen, kontaktade redan tidigt Energo VVS design och tillsammans utvecklade de ett koncept anpassat till tomten i Täby.

Ansvariga arkitekten Lissie Rossing beskriver huset:

• meningen är att huset ska vara företagets hem. Det har en trädgård att gå ut i, balkonger och pausrum där man kan mötas, en välkomnande entré, samlingssal dit man kan bjuda kunder och andra och en matsal som kan servera 150 personer. För att uppnå den samhörighet och närhet som brukarna önskade har vi ritat en sammanhållen huskropp. Det ger korta avstånd och en bra överblick. Arbetsplatserna ar belägna mot nordost och nordväst för att inte störas av solinstrålningen. Ljuset kommer däremot in genom stora södervända fönster i utrymmen som pausrum och bibliotek och tack vare de öppna våningsplanen upplevs ljuset och grönska också längre in i huset. Den karaktärsfulla trappan i ljusgården förbinder våningsplanen, och därifrån får man överblick över pausrum och arbetsplatser. Vi var strävat efter ett rent formspråk, en gedigen enkelhet i arkitekturen.

Huset är byggt med bärande ytterväggar och bjälklag av betongelement. Diagonalt genom huset går också en tjock betongvägg. Den tunga stommen används medvetet för att ge behagligt inneklimat. Stommen kyls nattetid, och bidrar till att kyla rumsluften på dagen. För att denna effekt ska kunna tas tillvara har undertaken, som för akustikens skull behövs i delar av kontorsrummen, monterats så att luften ska kunna cirkulera intill betongytan.

En mur avgränsar den gröna trädgården från huvudentrén med besöksparkeringen. Muren avslutas med ett "torn", som nog gör många besökare nyfikna. Här finns intaget till ventilationssystemet. Luften sugs med hjälp av en stor fläkt in genom ett filter, och leds sen genom en stor underjordisk kulvert längs husets ytterväggar. Ytterväggarna innehåller kanaler med 125-160 mm diameter, där luften stiger upp genom ventilationsdonen i arbetslokalerna. Värmebatterier i kulvertarna säkerställer att luften har en komfortabel värme. Sommartid kyls lyften av med hjälp av marken och grundvattnet, vilket gör kulvertarna kalla och inga kylmaskiner behövs och mycket energi sparas.

Huset är indelat i 11 zoner med separata kanaler. Vid varje tilluftsdon kan man reglera luftttillförseln utan att det stör resten av huset. Frånluften evakueras med hjälp av takfläktar, och sommartid förstärks frånluftflödet med hjälp av högt belägna fönster som automatiskt öppnas. Vanliga värmeradiatorer används vintertid. Ett styr- och övervakningssystem startar batterierna vid behov. Kontorets fönster är öppningsbara och får gärna öppnas.

• luftbehandlingssystemet är anpassat till byggnaden och årstiderna, säger Niklas Andersson, som hos Energo VVS design ansvarat för ventilationsprojekteringen. Tidigare har jag projekterat motsvarande system för skolor, där det fungerat väl i flera år. På grund av dåliga erfarenheter kräver såväl lärare som elever att få en god innemiljö med fungerande ventilation utan störande ljud. Nu kommer för första gången erfarenheterna till nytta i ett kontorshus.

Den här systemlösningen bygger på stora kanaler som ger låg lufthastighet och små tryckförluster. Detta medför driftekonomiska fläktar, och därmed låg kostnad för transport av luft. Det är ett driftsäkert system. Kylaggregat för arbetslokalerna har kunnat uteslutas. Det faktum att grundvatten passerar rakt utanför kulverten gör situationen extra gynnsam här. Men varje byggnad är unik och kräver sin analys. Novartis behövde t.ex. en källare för att få plats med lager och elcentral m.m., den extra kostnaden för kulverten blev därför måttlig. Kulverten används även för rör och elkanaler.

• sannolikt skulle kostnaderna för fläktar och kylaggregat med en vanlig luftbehandlinganläggning bli mint lika stora som kostnaden för kulverten, tror Anders Rahm, JM, som haft ansvaret för entreprenaden.

Sven Malm är projektledare hos AP-fastigheter som köpt fastigheten av Novartis. Han är mycket nöjd med husets funktion, efter ett par månaders användning. Tilluften värms upp ett par grader när den passerar betongkulverten, vilket ger en rejäl energivinst. Med den största vinsten uppsår i och med att man använder mindre elektricitet än i normala kontorshus. Tack vare färre fläktar.

Ännu har man inte erfarenhet av sommarvärme men man räknar med att beräkningarna håller. De stora glasytorna har tonat glas som reflekterar 65% av solvärmen och fasta solskärmar av glas som skyddar fönstren. När de nyplanterad snabbväxande träden kommit upp i höjd kommer deras grönska att ge behaglig skugga vintertid.

Anmärkningsvärd – och efterföljansvärd är den helhetssyn som präglar detta projekt. Husets läge på tomten, form, fönsterplacering, stomkonstruktion och luftbehandling samverkar i en enhet för att ge sund och stimulerande arbetsmiljö.