Ganska snart ledde
diskussionerna dock fram till att man ville ha en helt ny byggnad där båda
företagskulturerna skulle integreras till en enda. Ett förslag som kom att ställa
hårda krav på arkitekten. På grund av sitt goda rykte anlitades Arkoteks Arkitekter AB
för att rita upp den gamla byggnaden. Gunnar Anjou blev den som tillsammans med Lissie
Rossing fick huvudansvaret för den nya arkitekturen.
- När man ritar ett hus måste man först ta reda på vad beställaren är
ute efter. Ofta finns ett program men ibland kan kraven vara oklara. Därför började vi
med att ställa frågor som till exempel; vad ska byggnaden användas till? Vad vill ni
uppnå? Vad ska skilja den nya byggnaden från den gamla? Först när den bilden är klar
kan man sätta igång och börja skissa, förklarar Gunnar Anjou.
D et första idéarbetet började redan 1996. Byggnaden
projekterades under 1997, första spadtaget togs i slutet av 1997 och början av 1999 stod
byggnaden klar. Ganska snart stod det klart för de båda arkitekterna att huvudmålet
för beställaren AP Fastigheter AB var en byggnad där två företag skulle
integreras i största möjliga mån. Dessutom skulle det mesta arbetet i de nya lokalerna
bestå av representation och administration. Därför satsade man på en byggnad med stor
öppenhet där alla anställda lätt skulle kunna få kontakt med varandra. Bland annat
för att motverka att det bildades två läger med anställda från vardera företag. Ett
annat önskemål var att huset skulle vara så energisnålt som möjligt. Dessutom ville
man att huset skulle se modernt och representativ ut.
Ljus och klimat styrde arkitekturen
Efter en titt på det färdiga resultatet syns det att arkitekterna och andra
inblandade i Novartisbyggnaden i Täby lyckats med att tillgodose de krav och önskemål
som funnits. Bland annat har man använt sig av ett koncept som bygger på en
fasadorientering utifrån givna ljus-, klimat- och energiförhållande. Med hänsyn till
den yttre miljön har man skapat en byggnad som utåt sett är iögonfallande på ett
enkelt och stilrent sätt. Och en inre miljö som är behaglig att vistas i med stora och
ljusa ytor.
Fasaden består till största delen av ljusgul puts utom en del i södergående
riktning där man valt en glasad vägg som vetter mot den privata trädgården.
- det glasade fasaden släpper in ljus från söder utan att påverka
arbetsplatserna som vi lagt i de norra delarna av byggnaden. Kontorsdelen få in sitt ljus
från norr som inte känns lika störande, säger Gunnar Anjou.
På den glasade fasaden har man också använt solskyddsglas och monterat
utanpåliggande solskärmar för att förhindra besvärande värmeinstrålning.
Enkla, tunga och inhemska material
Mitt i byggnaden hittar man de naturliga mötesplatserna restaurangen,
cafeterian och biblioteket. Med det centrala "inomhustorget" kommer de fyra
planen med de öppna kontoren i kontakt med varandra. Där är golven belagda med
natursten i övrigt har man använt sig av keramik, trä, linolium samt gummimattor. I
övrigt har man under bygget gång fortsättningsvis valt att använda sig av enkla tunga
naturmaterial som i huvudsak är producerat i Sverige.
I huset arbetar cirka 120 anställda, dessutom tillkommer ett varje dag ett
flertal besökare. En av de anställde beskriver den nya arbetsmiljön som "ljus,
luftig och underbar att jobba i", andra tycker att öppenheten är påfrestande och
att de önskat sig utrymme som är mer privat. I det stora hela får dock Novartis byggnad
i Täby positiva reaktioner och har bl.a. tilldelats miljö- och arkitekturpriset av Täby
kommun p.g.a. de enkla men mycket effektiva energilösningarna. |
|
Viktigt med god lufthygien
Ovanifrån ser huset ut som en kraftig pil med spetsen riktad mot nordväst.
Något som enligt Gunnar Anjou var lite av en slump som mest bestämdes av tomtgränserna.
Själva pilskaftet består av en kraftig mur som löper genom hela byggnaden. Den har
också en viktig funktion som ger den stora öppna byggnaden en tröghet vad gäller
värmeöverföringen. Den håller alltså värme och kyla under en längre tid, dessutom
skiljer den den privata trädgårdsdelen från den allmänna där parkeringen och entrén
ligger.
I den sydvästliga änden av muren finns tilluftstorn från vilket man tar in
friskluft. Ventilationen består av styrt självdrag vilket ger en lugnare ventilation med
mindre buller och drag än den konventionella mekaniska frånluftsventilationen. Stor vikt
har lagts på en god lufthygien med allt vad det innebär rätt inställd
temperatur, luftfuktighet och så vidare.
Marken ger värme och kyla
I dimensioneringen av inomhusklimatet har man tagit hänsyn till byggnadens
tunga stomme som består av betong och stål och som bevarar värmetillskottet från dagen
och kyla från natten. Dessutom nyttjas marken både för att kyla tilluften sommartid och
att värma den vintertid. Jord har som bekant högre tröghet än luft, dvs att jorden
värms upp respektive kyls av under betydligt längre tid än luften.
- som VVS installatörer har Energo VVS Design AB anlitats. Därifrån har
vi haft mycket nära samarbete med Niklas Andersson som fungerat utomordentligt
bra. En stor del av de energieffektiva och enkla lösningarna kommer från honom, upplyser
Gunnar Anjou.
Han är också mycket nöjd med att de lyckats så bra med få en så
energisnål byggnad som möjligt och påpekar att det t.o.m. går åt mindre energi än
som beräknats.
Någon speciell inspiration från någon annan arkitekt säger sig
Gunnar Anjou inte ha haft. Istället är det med en kombination av egen kunskap och ett
gott samarbete med bland annat beställaren som lett till byggnadens utformning.
|